Ulvskrede
(Vintersorg & Norberg)
Mörker och måndimmors nattliga prakt
Famnar nu skogsklätt hölje
Tronar den molntyngda nordröna trakt
Med varande köld i sitt följe
Bak tigande furor på urmodig hed
I kvalfyllda skrymslen vad dväljes
Vad skärskådar girigt mot daltången ned
Där skälvande skepnader kväljes
I skymning stryker blodhågad ulv
På hungersfärd leder fränder
Törstdriven vädrar vidfaren skulv
Med döden bak blottade tänder
Flerstämmigt rop invid granbergets block
Bryter den isande tystnad
Rödsprängde ögen i blodpälsars flock
Glimmar av otyglad lystnad
Halvdager sprids över höjd över ås
Skugghärar vakar på liden
Men sänkor och myr som av dimmorna nås
Döljes när dag är förliden
Kall äro jorden där vargbytet låg
Varmt är dess sinande flöde
Den vakande sårgam som härnaden såg
Sänker sig över den döde
|
